BRÖLLOPSVARNING!
Jag har alltid varit dålig på att göra beslut (är ju född i vågens tecken). Men jag
har alltid varit bra på att veta vad andra tycker. Så mina beslut brukar vara
färgade av vad jag tror alla andra tycker och vill och därför drivs jag ofta
till val som andra tycker är smarta men som jag själv inte är helt säker på.
Det blev otroligt tydligt nu då jag valt min brudklänning. I stället för att
helhjärtat fundera på vad jag själv helst vill så funderar jag på vad D gillar,
vad gästerna skulle gilla, vad som skulle se bra ut på foton (och tackkorten) och vad klänningen
skulle kosta förstås. Det tar en hel del tid att fundera på allt detta så jag
hinner aldrig genom alla vinklar. Och nu sitter jag här med en förmånlig
klänning jag vet att D gillar och som mina föräldrar gillade och biträdet
tyckte passade mig (enorm överraskning
där..). För att jag själv skulle få lite perspektiv BORDE jag ha gått ut
från butiken, andats en stund och insett att den klänningen jag själv helst
skulle vilja ha var den som jag provat i en annan butik dagen före. Precis den
klänningen jag föreställt mig. Nästan i alla fall.. =P Vars detaljer bara gör
sig då man ser den live och inte nödvändigtvis på bild, vars kjol är större än
jag (eller nån annan) tänkt sig, som
hade all den där spetsen jag önskat, som är för flickig för en tjugoåttaårig
tvåbarnsmamma men som är helt UNDERBAR! Rena rama disneyklänningen. Nå det var
den ju nog inte..
Nåväl, det första kriteriet var att den inte skulle vara
likadan som alla andras klänningar och man kan utan tvekan säga att den jag
valt är annorlunda! Och det är en väldigt vacker klänning och den klär mig
vilket jag verkligen inte trodde att jag skulle säga om NÅGRA SOM HELST kläder,
ever!! Så det är väl bara att vänja sig vid tanken och justera färgskalan på
bröllopet lite. Glamourtemat höll sig i alla fall. Vilket det kanske nog inte
skulle ha gjort med den andra klänningen… Se nu hurdan jag är! Helt omöjligt
att bestämma mig!! =) Och jag vet att det här är ”det kloka valet”. Måste bara
ta några nätter på mig att inse det och komma över prinsessklänningen.
Detta evinnerliga velandet gör att jag ibland också gör
beslut förhastat för att idéer kan verka väldigt intelligenta just då jag får
dem. Och speciellt om det är bråttom (klänningsbutiken
hade 15 minuter kvar innan stängningsdags då jag skulle bestämma mig..) är
det lätt att övertyga mig om de mest knäppa företagen.. Bara så ni vet ifall
nån vill få mig att göra nånting ogenomtänkt, se till att det är bråttom så jag
inte hinner fundera igenom alla tusen vinklar. Jag är telefonförsäljarens drömkund…
Jaja, i morgon har jag ändrat mig. Och nästa vecka har jag
ändrat mig igen. Med lite tur är bröllopsveckan en vecka då jag gillar
klänningen. =) Och om sisådär trettio år kanske jag har lärt mig att tänka på
mina egna önskemål och viljor! Så man slipper fundera på sånt här varje gång
man ska köpa nånting. Som ett överprissatt ruckel till hus till exempel. Eller
en dyr soffa. Eller en vit matta. Eller ännu ett träd till den redan överfulla
lilla gården. =) Men än lever jag alla halvtaskiga beslut till trots. Och den
dagen jag får möjligheten att flytta till riktiga Medelhavet kommer jag att ta
ett snabbt och enkelt beslut jag inte kommer att ångra, antagligen mitt första.
Till dess får jag klara mig med mitt eget lilla Amalfi.
För egentligen är jag ju vid Medelhavet redan nu (det råkar bara vara några minusgrader och
en halv meter snö).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar